Dezenvolvimento no Infrasturtura, Diario, Ekonomia, Politika

PM Taur Kestiona Kualidade Infrasturtura Governasaun Xanana Gusmao, Hakarak Loke Diskusaun

PM Taur Kestiona Kualidade Infrasturtura Governasaun Xanana Gusmao, Hakarak Loke Diskusaun

Smnewstl.com 30-11-2021 (Dili) – Primeiru-Ministru (PM), Taur Matan Ruak preukupa tebes ho kualidade infraestrutura sira iha Timor-Leste, tanba realidade hatudu, dezastre naturais iha tinan 2020 no iha loron 4 Abríl liu bá estraga infraestrutura lubuk ida.

“Ita hare Aeroportu Suai, kuando ha’u bá lansamentu du’ut mak nakonu, ha’u tenki bolu Ministru Transporte para hare investimentu $70 ital milloens ke du’ut mak nakonu e aviaun mos la tun.  “Investimentu auto-estrada ita ko’a foho sira sem iha nosaun katak, foho ida-ne’e loron ida nia tun tan mai taka Auto-Estrada, kestaun sira hanesan ne’e tenki haree,” Xefe Governo hato’o preokupasaun iha intervensaun abertura bá semináriu kona-ba rezultadu avaliasaun Ex-Post bá projetu infraestrutura iha Timor-Leste, Tersa-feira ne’e, iha salaun Auditorium Ministériu Finansas Dili.

Xefe Governu hatutan, investimentu ne’ebé halo iha setór infraestrutura boot tebes liu-liu iha área enerjia, komunikasaun, estrada, portu no aeroportu, infeliezmente rezultadu husi investimentu sira-ne’e ladún tuir espetativa.

“Investimentu sira ne’ebé ita halo nem todos iha kualidade, ita presiza haree ida-ne’e  liu-liu iha avaliasaun sira-ne’ebé ita halo durante tempu hirak ne’e, talves presiza halo esforsu boot para ké infraestrutura sira-ne’ebé ita halo, nia bele iha impaktu iha ema-nia vida moris sidadaun sira-nian, nia bele iha kapasidade par rejiste dezastre sira,”tenik Taur.

Eis Xefe Estado ne’e fo ezemplu, iha tinan kotuk no iha tinan ida-ne’e, dezastre naturais ne’ebé afeita Timor Leste, prátikamente destroe infraestrutura barak. Ita la bá dook, ita-nia estrada, ita-nia morru protesaun husi Comoro bá leten no fatin sira seluk, ne’e hatudu katak, infraestrutura sira-ne’ebé ita halo ninia kapasidade talves rezisténsia bá kalamidade sira hanesan ne’e laiha,”Taur afirma tan.

Nia sublinha, bainhira sei asume kargu nu’udar Prezidente Repúblika, sempre halo krítika makas kona-ba kualidade infraestrutura, tanba laiha difinisaun prioridades no mós kualidade.

“Agora problema iha saida mak kestaun sira hanesan ne’e, ne’e ita husu fila-fali sé mak halo.? Ita iha KAFI, iha instituisaun ha’at, finansas, transporte komunikasaun, Ministériu Planu Ordenamentu, Obras Públikas no ajénsia sira ne’ebé hamutuk, sira-ne’e mak halo,”

“Sira iha responsabilidade boot ida bá ita-nia projetu sira-ne’e, dala barak ita iha desagregasaun, no ne’e difikulta komandu kontrolu, ADN dun bá Obras Públikas, Obras Públikas dun bá ADN dehan projetu ida-ne’e Obras nian, entaun no fundu ita hotu mak lakon, na verdade governu tomak tenki responsabiliza ida-ne’e perante ita-nia populasaun perante ita-nia nasaun, tanba involve kustu boot,”

Hakarak Loke Diskusaun Boot Kona-ba Dezenvolvimentu Infraestrutura

Ba problema hirak ne’e hotu, Taur dehan, nia iha interese hakarak loke diskusaun ne’ebé boot kona-ba dezenvolvimentu infraestrutura iha tinan oin 2022. Tuir nia, tinan ida-ne’e, sei konsentra liu bá polítika reforma finansas públikas, tanba hakarak introdús modelu orsamentu bazeia bá programa.

 

“Ha’u-nia rekomendasaun no ha’u interesadu loos par ké tinan oin ita halo diskusaun boot ida tamba Dezenvolvimentu infraestrutura importante tebes hodi fasilita no reforsa konektividade la’ós de’it iha nível nasionál, maibé mós rejionál no mundu,”tenik Taur.

Xefe Governo rekuinese, nasaun sira-ne’ebé nia nível infraestruturasaun menus, difísil atu atinji objetivu investimentu iha área hanesan, enerjia, transporte, Komunikasaun no seluk tan. Tamba ne’e sujere atu tau mos tau atensaun bá kustu infraestrutura nune’e bele garante nia kualidade.

“Projetu finansiadu 2018 mai oin, iha 1.856 ne’e fonte husi MPO orsamentu alokadu $ 1.2 billoens dólar amerikanu, ezekusaun $ 7.50 milloens ou ekivale 64%, ita iha tan projetu balun ké sei on going hela. Projetu konkluidus 1.056, projetus pendentes iha 13, projetu foun bá 2022 iha 236 em kursu 330, projetu la inisia 342,” tenik PM.

Entretantu, nia dehan, projetu infraestrutura barak ne’ebé involve rekursu finanseirus barak, presiza iha kapasidade atu kontrola. “Sé haree didi’ak iha ezekusaun orsamentu liu-liu iha fundu infraestrutura, iha 2018 85.5%, 2019 76.8%, 2020 7.5% 2021 ate Setembru ninia ezekusaun 13%, no espera katak, sei aumenta ninia persentajen. Mais problema iha ne’e la’ós ezekusaun de’it, problema iha ne’e liu-liu ninia garantias kualidade,” tenik nia

Projetu dezenvolvimentu infraestrutura sira-ne’e, hetan apoiu husi Ajénsia internasionál no mós parseiru dezenvolvimentu sira, nune’e bele avalia no halo balansu kona-ba investimentu iha setór infraestrutura hodi garante nia kualidade no mós efeitu husi utilidade bá nasaun.(ant)


NOTISIA RELEVANTE


Komentariu

CITIZEN JOURNALISM
x
error: