Defeza e Seguranca, Diario, Politika

HABURAS SISTEMA DEMOKRASIA LA BELE ADOPTA TULA LIMAN

HABURAS SISTEMA DEMOKRASIA LA BELE ADOPTA TULA LIMAN

 

Hosi: Moisés Vicente

Analiza kona-bá kandidatu Prezidente Repúblika (PR) ba períodu tinan 2022-2027. Iha sistema demokrasia nia laran hanorin mai ita hotu katak nain maka povu rasik atu hili ka liu husi Eleisaun Prezidensial maka sei hetan. Se los maka povu nia hakarak ba fihir ka eskuila rasik Prezidente da Repúblika foun ba mandatu tuir mai. Maibé ita hotu hare iha realidade Cultura povu Timor-Leste nia hadutu katak, povu balu haree deit, lider nasional sira sei tula liman ba kandidatu Prezidente Repúblika se los.

Iha ne’e Hakerek Nain nia observasaun ka halo peskiza ki’ik ida hatudu katak durante tinan hirak ba kotuk dadus husi Eleisaun Prezidensial tinan 2007, maun Xanana fó bensaun ba maun Ramos Horta, nia maka manan duni ba Prezidente Repúblika. Iha tinan 2012 maun Xanana tula liman ba maun Taur Matan Ruak nia maka manan duni kargu Prezidente Repúblika, to’o tinan 2017 maun Xanana tula liman tan ba Dr. Francisco Guterres “Lú-Olo” nia maka manan duni Prezidente Repúblika. Ida ne’e maka realidade iha Timor, sosiedade ka komunidade ida ne’ebé sei haree tuir deit maka lider nasional. Maibé agora mos besik dadaun ona Eleisaun Prezidensial foun se la sala fó sai husi STAE kalendariu tentativu ba eleisaun ba Prezidente sei monu iha fulan Marsu tinan 2022. Maun Xanana hamrik iha posizaun ida ne’ebé ka atu fó bensaun ba se los, kandidatu Prezidente Repúblika sira seluk tuir mai?.

A democracia é um sistema de governo no qual as leis, políticas, liderança e grandes empreendimentos de um país ou outro governo são direta ou indiretamente decididos pelo povo. Etimologicamente, a palavra democracia vem das palavras gregas ‘Demos’ e ‘cratos’. Demos significa o povo/público e cratos significa governo.

Segundo Abraham Lincoln, a democracia é o governo do povo, pelo povo e para o povo (governo do povo, pelo povo e para o povo). Charles Costello; A democracia é um sistema social e político de autogoverno no qual os poderes do governo são limitados por lei e pelos costumes para proteger os direitos dos cidadãos individuais. John L. Esposito; A democracia é o poder do e para o povo. Assim, todo cidadão tem o direito de participar, seja ativamente envolvido ou controlando as políticas emanadas do poder público.

Demokrasi adalah sistem pemerintahan di mana hukum, kebijakan, kepemimpinan, dan usaha besar dari suatu negara atau pemerintahan lain secara langsung atau tidak langsung diputuskan oleh rakyat. Secara etimologis, kata demokrasi berasal dari bahasa Yunani yaitu ‘Demos’ dan ‘Kratos’. Demos artinya rakyat/ khalayak, dan Kratos artiya pemerintahan. Menurut Abraham Lincoln, demokrasi adalah pemerintahan dari rakyat, oleh rakyat, dan untuk rakyat (government of the people, by the people, and for the people). Charles Costello;Demokrasi adalah sistem sosial dan politik pemerintahan diri dengan kekuasaan-kekuasaan pemerintah yang dibatasi hukum dan kebiasaan untuk melindungi hak-hak perorangan warga negara. John L. Esposito; Demokrasi adalah kekuasaan dari dan untuk rakyat. Jadi, setiap warga negara berhak untuk berpartisipasi, baik terlibat aktif maupun mengontrol kebijakan yang dikeluarkan oleh pemerintah.

Polítika tula liman ba kandidatu Prezidente Repúblika (PR) iha Eleisaun Prezidensial ne’ebé sai polemika hetan afirmasaun husi Xefe Estadu Maior Jeneral F-FDTL, Tenente Lere Anan Timur. Jeneral fitun tolu ne’e dehan, nia laos hein lider Xanana atu tula liman, mas nia lider ne’e nia oan sarani kedas, alende hanesan oan sarani Xanana hanesan nia maun rasik to’o agora. (Jornal STL, 02 Dezembru 2021).

Iha sorin seluk, liga ba Maun Xefe Estadu Maior Jeneral F-FDTL, Tenente Lere Anan Timur nia deklarasaun iha media sosial hakarak kandidatu-an ba kargu Prezidente Repúblika. Tamba durante ne’e Maun Lere Anan Timur kaer hela kargu bo’ot ida iha Forsa Armada (F-FDTL) tanba uza hela farda militár nian. Se maun Lere Anan Timur hakarak duni kompete ba kandidatu Prezidente Republika, primeiru maka husik uluk lai Maun Lere Anan Timur nia farda militár. Maun Lere Anan Timur ba uluk tiha lai vida ema sivil, depois maka bele kompete kandidatu Prezidente Republika nian.

Maun Lere Anan Timur nia luta makas iha Ailaran durante tinan 24 anos, ida ne’e sai hanesan istória moris ba ba ami Jerasaun foun sira atu konta tuir. Maun Lere Anan Timur nia historia funu ami hakerek mos iha livre, sai materia Historia Nasional no Internasional hanorin iha eskola sira iha Timor-Leste. Exemplu barak ona husi kargu bobot sira husi militar iha F-FDTL maka sai ba ema sivil, hanesan Maun Nicolau Lobato, Ramos Horta, Francisco Xavier do Amaral, Xanana Gusmão, Taur Matan Ruak, Maun Lú-Olo, Mauk Moruk, Ernesto Dudu, Tera Mau Bulak, Filomeno da Paixão de Jesus, Maun Cornelio Gama (L-7) no sira seluk-seluk tan.

Tuir Lei Timor-Leste nian, Chefe Estado Maior General F-FDTL (CEMG) nia mandatu tinan haat (4) no bele renova dala ida deit. Iha loron 6 fulan Outubru 2018 Major Jeneral Lere Anan Timur nia mandatu hanesan CEMG ramata ona. Maibe desde mandatu liu iha fulan ne’eba Prezidente Republika seidauk nomea CEMG foun ida. Ida ne’e husik hela F-FDTL iha situasaun inserteza ida; Major General Lere Anan Timur laiha autoridade juridiku hodi hala’o servisu ba kargu refere. Mezmu nune’e, laiha CEMG foun, nia nafatin sai Chefe de facto F-FDTL nian. (Fontes: Fundasaun Mahein nia Blog, 09 Novembru 2018).

Iha ne’ebé iha ita nia Lei Inan Konstituisaun RDTL iha Artigu 146 hatete nune’e ba Forsa Armada sira katak iha alinea 1. Forsa Armada Timor-Leste nian, FALINTIL-FDTL, ne’ebé sidadaun nasionál de’it maka halo parte, ne’e mak responsavel ba defeza militár Repúblika Demokrátika Timór-Leste nian no nia organizasaun nu’udar ida mesak ba territóriu nasionál tomak. 2. FALINTIL-FDTL garante independénsia nasionál, integridade territoriál, liberdade no populasaun nia seguransa hasoru agresaun ruma ka ameasa externa, ho respeitu ba orden konstitusionál. 3. FALINTIL-FDTL labele iha partidu polítiku no rona de’it ba órgaun soberanu kompetente sira, tuir Lei-Inan no lei, no sira labele halo intervensaun polítiku naran ida.

1. As forças armadas de Timor-Leste, FALINTIL-FDTL, compostas exclusivamente de cidadãos nacionais, são responsáveis pela defesa militar da República Democrática de Timor-Leste e a sua organização é única para todo o território nacional.

2. As FALINTIL-FDTL garantem a independência nacional, a integridade territorial e a liberdade e segurança das populações contra qualquer agressão ou ameaça externa, no respeito pela ordem constitucional. 3. As FALINTIL-FDTL são apartidárias e devem obediência, nos termos da Constituição e das leis, aos órgãos de soberania competentes, sendo-lhes vedada qualquer intervenção política.

Ikus liu, konkluzaun katak sistema demokrasia la’o diak tebes durante tinan 20 liu ona Timor-Leste adopta sistema demokrasia ida ne’e, labele hein tula liman. Husu mos maun Lere Anan Timur dalan diak ne’e ita hotu la’o tuir Lei Inan Konstituisaun RDTL 2002 haruka. Labele viola fali ita nia Lei Inan Konstituisaun rasik. Husu ba povu sira iha TL, labele hare deit maka lider nasional Xanana Gusmão.

Xanana tula liman ba ema pesoal ruma ka partidu politiku ruma povu sira hotu hare mak ida ne’e, ladun los. Iha nasaun Timor-Leste ida ne’e sistema Demokrasia hanorin ita hotu, demokrasia nia nain maka povu, se povu nia hare maka pesoal kandidatu Prezidente Republika diak, vota deit ba nian. Maibé hare mos kandidatu Prezidente Repúblika refere hare nia programa kampanye durante tinan lima (5) mai ne’e atu halo saida. Kandidatu Prezidente Repúblika refere hare nia mos kapasidade ida diak, hatete lingua Internasional barak halo relasaun politika relasaun Nasional no Internasional mos tenke diak.

*Hakerek Na’in: Alumni Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito no Institutu Superior Cristal-Departemento Sociologia no Ativista. Artigo ida ne’e larepresenta institusaun ne’ebé hakerek na’in haknar ba, maibé idea no argumentu sira ne’ebé lekar iha artigu ne’e nudar opinião pesoál. Iha sujestaun ruma bele haruka iha e-mail: moisesvicente59@yahoo.com


NOTISIA RELEVANTE


Komentariu

CITIZEN JOURNALISM
x
error: