Politika

Eleisoens Prezidensiais 2022-2027: Vota ba ita nia prezidente!

Eleisoens Prezidensiais 2022-2027: Vota ba ita nia prezidente!

Rojer Soares/We’en, Manatuto

Indespensável katak iha situasaun komplexa no delikada ne’ebé ita nia rain no mundu hasoru iha momentu krusial ida ne’e, eleitoradu sira – ne’ebé atu vota iha fulan oin mai – sei dúvida no seidauk hatene figura husi kandidatu ne’ebé los no adekuadu liu atu sai Prezidente Repúblika ba periúdu 2022-2027.

Eskolha ba Prezidente ida ne’ebé ajuda buka no fo solusaun ba dezafius ne’ebé difikulta ita nia existénsia no trava ita nia espansaun iha mundu global, nudar responsabilidade as liu husi eleitoradu sira.

Iha sistema demokrátiku pluralista ne’ebé ita nia rain adota, fo biban no loke espasu atu hamosu kandidatu barak hodi kompete ba kargu Prezidente Repúblika, liu husi aprezentasaun ba programas estratéjikus no ideias oi-oin atu konvense eleitoradu sira.

Maibe kandidatu ida ne’ebé los liu, hodi merese hetan konfiansa husi eleitordu sira, tenki kandidatu ida ne’ebé hatudu ona prova durante momentu ne’ebe defisil liu, konsege mobiliza intervensaun interna no sensibilidade externa hodi liberta ita hotu husi kauza komum ida.

Nune’e, eleitoradu sira presiza hili Prezidenete Republika ida ne’ebé iha vizaun global, hodi kore ita hotu husi fukun sira, tantu husi dezafiu internu, no mos externu sira. Wainhira ita hare oitoan ba komplexidade ne’ebé karakteriza atualmente komunidade internacional, ita bele konklui katak, mundu atravesa hela tempu incerteza boot dezde fim husi Guerra Fria.

Atu la iha kualker pretensaun ba ejezeru, ita bele observa, ho forma imediata, fator lubuk ida maka hatudu iha sosiedade global: aumenta eh kresénte tendénsia neoimperialista entre China ho Rúsia; konsekuénsia impaktante husi krize pandémika iha nível mundial ne’ebé atinji ekonomia, polítika no vida sosial iha nasaun tomak; fragilidade husi papel ne’ebé asumi husi prinsipal organizasaun internacional sira; aparesimentu ba lideres radikais no populistas ne’ebé kestiona konsesus esenciais iha sosiedade; falta husi konsensu hodi hakbi’it solusaun eficaz ba dezafius klimátikus ne’ebé, kada vez mais, harahun infraestrutura fízika no vida umana iha reziaun tomak iha mundu; aumenta kriji migratória ne’ebé mosu tamba difikuldade ekonómika no instabilidade polítika no sosial husi pais origem sira, tantu husi kontinente asiátiku, latinamerikanu no áfrikanu; tensaun polítika entre Rúsia no Ukránia ne’ebé possivelmente sei provoka kriji militar ho konsekuénsias ne’ebé inkalkulável iha vida umana no infraestrutura fízika.

Iha biban seluk, ho situasaun komplexa husi ekonomia global, implika aumenta signifikativamente presu husi matéria prima sira, ne’ebé konsekuentemente aumenta mos folin sasan ba nesesidade bázika sira.

Iha planu internu, ita enfrenta dezafius estruturais lubuk ida, ne’ebé presiza ultrapasa ho urgéncia, hodi garante sustentabilidade ba vida ekonómika no sosial sidadaun sira nian, ne’ebé kauza husi falta investimentu estranjeiru diretu iha ita nia rain; dezempregu rekord, liu-liu ba populasaun sira ne’ebé iha idade produtiva; aumenta númeru kiak no mukit foun iha ita nia sosiedade; degradasaun sosial; falta resposta konkreta ba problemas ekonómikus, sosiais no sanitárius ne’ebé sidadaun sira hasoru; estagnasaun iha setor produtivu sira, enseramentu ba atividade ekonómika sira iha setor restaurasaun, hotelaria no negósiu kiik sira, fraku produtividade laboral; depresaun ekonómika, inflasaun sae makas; frazil infraestrutura fízika; falta investimentu públiku; dezafius komplexas iha setor saúde hodi responde problemas saúde publika; riskus husi degradasaun klimátika ne’ebé aprezenta tendénsia ba aumenta rai manas, udan no inundasoens boot tui-tuir malun, gritante passividade iha forma hodi reaje ba dezafius ne’ebé inevitavelmente jera tranzisaun ba modelu sosial, no mos estrutura ekonómika.

Em suma, dezafius ne’ebé kauza husi fator externu sira, maibe mos tamba razaun interna – iha tempu prezente no futuru ne’ebé especialmente dezafiante – ita presiza Prezidente Repúblika ida ne’ebé iha kapasidade intelektual no influénsia internacional atu bele interpreta fenómenu dezafiante global no internal kresente hirak ne’e, liu husi pozisionamentu klaru iha definisaun ba solusaun estratéjika sira.

Prezidente Repúblika ne’ebé iha korajen atu asumi ninia papel ne’ebé konsagra ona iha Konstituisaun Repúblika, hodi fo garantia iha respeitu ba regras konstitusionais ne’ebé asegura ekilíbriu demokrátiku fundamental sira ba ita nia rain, hodi hamosu espasu ba dezenvolvimentu nasional, atu nune’e bele rekopera hikas fali atividade ekonómika ne’ebe assegura kresimentu per kapita, hodi hamosu ekilíbriu sosial ba vivénsia saudável sidadaun sira nian.

Prezidente ne’ebé konsiente katak, liu husi magistratura de influénsian buka fo solusaun ba dezafius internus hirak ne, mediante mobilizasaun sosial hodi avansa ho diálogo sériu, douradoro no racional, ne’ebé envolve personalidade importante sira, iha definisaun ba rumo foun ne’ebé Timor Leste atu lao tuir.

Nune’e, eleisoens prezidensiais ne’ebé atu mai laos atu loke fila fali kriji polítika foun, maibe sim, atu fo solusaun ba situasan desagradável no dezafiante sira iha leten hau temi, liu husi Kumprimentu ba Legalidade Konstitusional.

Kabe ba eleitoradu sira responsabilidade moral no sívika atu hili Prezidente ida ne’ebé los liu, iha kontextu atual, hodi lori ita nia rain ba rumo foun ida, iha ne’ebé bele garante esperansa ba moris diak povu no nasaun nian.


NOTISIA RELEVANTE


Komentariu

CITIZEN JOURNALISM
x
error: