Smnewstl.com 10-12-21(Dili) – Prezidente Konsellu Administrasaun Autoridade Portuáriu Timor-Leste (APORTIL), Flávio Cardoso Neves hateten, ho prezensa ró Berlin-Ramelau nian, bele garante ona operasaun transporte marítma Dili Oe-cusse no Ataúro be’ebé durante ne’e sai problema.

Flávio Neves dehan, dadauk ne’e, fó ona treinamentu bá Timoroan atu bele hala’o knár nu’udar tripulante, maibé sei hetan akompañamentu husi tripulantes estranjeiru sira hodi halo akompañamentu bá Timoroan sira, nune’e bele hetan esperiénsia husi tripulantes estranjeiru sira.

“Importante mak agora treinadór sira husi Olanda sira mak fó treinamentu liu-liu kona-ba familiarizasaun bá ró refere, ne’e mak ha’u hanoin tripulantes Timoroan sira hahú treinametu hela, maibé haree ho kondisaun ró, ita mós sei presiza estranjeiru atu bele mai fó akompañamentu sira-ita Timoroan sira,” dehan Prezident APORTIL, Flávio Cardoso Neves, iha Portu Dili, sesta ne’e.
Prezidente APOTIL ne’e informa, molok halo operasaun bá Oe-cusse no Ataúro, APORTIL ho konsultan, kompañia bá konstrusaun ró no seluk tan sei halo inspesaun konjunta hafoin hala’o pagementu finál bá ró refere.
“Mais ha’u bele garante katak, ho prezensa ró ida-ne’e, movimentu Ataúro Oe-cusse bá natal ho tinan foun ita bele fasilita ona ho di’ak. Ha’u hanoin primeiru ita sei halo inspesaun konjuntu, kompañia ne’ebé halo konstrusaun ró iha ne’e, depois konsulta, APORTIL, inspesaun konjuntu finaliza ha’u hanoin ita bele halo operasaun depois halo familiarizasaun ho tripulante sira ne’ebé mak atu jere ró ne’e,” subliña nia.
Prezidente APORTIL ne’e relata, presu billete bá ró nian, bazeia bá rezoluaun konsellu ministru, maka sei mantein presu ne’ebé ró Berlin Nakroma uza.
Entretantu, konstrusaun bá ró Berlin-Ramelau mai liu ko-finansiamentu hamutuk entre governu Alemaña ho governu Timor-Leste hamutuk dólar milliaun $ 18, iha ne’ebé governu Alemaña apoiu osan kuaze $ 7.8 billoens euro, no governu Timor-Leste iha inísiu $ 7.1.
Maibé sei falta milliaun 4.2 mak Governu Timor-Leste siedauk selu kompletu, tanba sei halo inspesaun konjunta.
Alem de ne’e, ró refere mós sei tula pasajeiru hamutuk na’in 350 resin, ho kareta hamutuk 15, no ró Berlim Ramelau diferente ho ró sira seluk, tanba ró refere iha mós fatin bá ema ho difisiensia, fatin tau mate, no seluk tan.
Ró Berlin-Ramelau lansa ona ba tasi-leten ba dahuluk iha segunda (10/5) ne’e iha Xína, nu’udar ró daruak hodi fasilita pasajeiru nasionál iha Timor-Leste atu halo viájen, tuir informasaun ne’ebé divulga hosi Gabinete Primeiru-Ministru ohin (11/5).
Projetu konstrusaun ró daruak Berlin-Ramelau ne’e halo iha Xina, ho largura metru 16, kaladu metru 3,3, komprimentu metro 67,3, altura metru 4,8 no sei atinje velosidade maximu nós 10 to’o 12. Ró ne’e nia konstrusaun kofinansia hosi Governu Timor-Leste no Governu Repúblika Federál Alemaña.
Ró foun ne’e tuir planu sei substitui ró Nakroma, no nia iha kapasidade atu transporta ema liu 380. Berlin-Ramelau nia prosesu konstrusaun atinje ona pursentu 85 (85%), no preve hela katak sei halo teste finál no aprovasaun téknika iha fulan jullu tinan ida ne’e iha Shangai, Xina, no sei entrega ba Governu Timor-Leste iha Setembru.
Iha serimónia lansamentu dahuluk Berlin-Ramelau ba tasi ne’e partisipa mós hosi Embaixadór Timor-Leste iha Xína Abrão dos Santos no Embaixadór Alemaña ba Xína.
Ró Berlin-Ramelau to´o Timor-Leste iha loron 09 fulan Dezembru iha tukun 7 kalan, maibé atraka iha Portu Dili, tanba kalan ona, nune´e iha loron 10 fulan Dezembru iha tuku 10 dader ne´e.
Hafoin to´o, lia na´in sira husi Karketu Mota-ain, halo tuir sermónia rituál tuir tradisaun no kultura Timor-Leste nian, no mós médiku sira halo desinfekta no mós halo teste PCR, atu bele hatene kondisaun saúde husi tripulantes sira nian, hafoin parte imigrasaun halo pasarevista bá dokumentu sira.(ant)



Komentariu